– Ett Foto I Timmen – Söndagen den 12:e januari 2020

Då var det åter dags för en Ett Foto I Timmen dag, årets första. Vill ni se fler EFIT dagar, eller prova göra en själv. Då kan ni gå in HÄR


Pratar med månen.


06.00 Ute och kissar.


09.00 Vi somnade om. Så nu dags för frukost. Ny favorit: Valios yoghurt med mango och vanilj ( därför ser den gul ut ).


10.00 Vi är ute. Inte mkt snö vi har. Nu är det bara snorhalt och blank is.


11.00 Ser reprisen på Mandelmanns.


12.00 Sedan brast allt! Sorgen och saknaden efter pappa är så stor, så stor.


15.00 Ingen EFIT utan disk 😀


17.00 Middag.


18.00 Jag syns, gör ni?


20.00 Tandtvagning.

Tack för alla kramar och hjärtan!

13 tankar kring ”– Ett Foto I Timmen – Söndagen den 12:e januari 2020

  1. Razzy

    Hej. Tittar in på din dag, sorg är inte lätt men att gråta hjälper, saknar min mamma ibland så det gör ont i hela kroppen. Varm kram.

    Svara
    1. Anna Inläggsförfattare

      Razzy: Nej, just nu vet jag inte hur jag ska klara mig igenom sorgens alla faser och att den är så stor och tung.

      Svara
  2. Efwa

    Det brukar hjälpa att gråta. Hoppas att du tar dig igenom sorgen så att den blir lättare att bära. Sedan får du tänka på allt fint ni haft tillsammans.
    Kram

    Svara
  3. Micke

    Ser ut som hos oss på snöfronten. Åker man till Härnösand är det stort sett grönt.

    Snart 8 år sedan min pappa dog nu.
    ❤️❤️

    Svara
  4. Anni

    Vi är många som tänker på dig och kramar om dig i sorgen <3
    Jag har varit här och läst dina inlägg också. Förstår att det gör outsägligt ont.
    <3 <3

    Svara
  5. Anna Inläggsförfattare

    Ullis: Tack! <3
    Lillian: Tack! <3
    Hanna: Näää! Ingen mer snö, jo kanske lite för barnens skull.
    Micke: Vi slipper iaf skotta! 😀 <3
    Anni: Tack! <3
    Saija: Samma här! Så skönt att altanen är snöfri och jag slipper skotta! 😀 Kan dock komma lite mer, för barnens skull.

    Svara
  6. Vonkis

    Jag beklagar sorgen.

    Skippade disken i söndags, skulle ju hinna med tåget till Stockholm 🙂

    Räknade mina reflexer igår, tre på väskan och två på mig, så jag syns. Blev dock tydligt igår när jag körde till Jönköping tidigt på morgonen att väldigt många som går i stan är helt utan reflexer. Mycket dumt.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.